Ursäkta extremt dålig uppdatering. Jag jobbar på för fullt just nu. Och det sliter som fan på en att jobba nätter, märker jag. Så när jag är ledig så orkar jag knappt ens vara social, än mindre träna. Men jag har gymmat en gång iaf, och sprungit en gång. Och tvingar mig till att socialisera. Och kul har det varit! I lördags var jag på sommarfest med en granne som även är en klasskompis, och drack vin för första gången sedan operationen. Jag drack en flaska vitt fördelat över kvällen och jag var rätt onykter på det, heeeela kvällen. Ibland bara lite lullig, sen slog det till igen och igen. Så jo, jag tycker nog jag är mer lättpåverkad nu. Om än inte så mycket. Gott var det i alla fall.

Jag och en kompis har även bokat en resa till Turkiet i slutet av sommaren. Den 25 augusti åker vi till Marmaris i en vecka. Ska bli heeeeelt underbart. Som jag längtar! Bara sol, bad och avslappning tills skolan börjar. All inclusive så jag behöver inte tänka på mat heller, ska bli så skönt. Det var sååå länge sen jag var på solsemester. Det bästa är att jag köpt ett badlinne och provat ett som jag inte kunnat ha på länge, och jag känner mig faktiskt bekväm i dem (fast okej, lite naken känner jag mig nog). För 37 kilo sedan skulle den här resan bara inneburit ångest, men nu känns det ändå okej. Värt det för att få sola och bada!

Viktnedgång sedan förra veckan är iaf 1.3 kg och jag väger idag 106.4 kg! -37.2 kg totalt. Det är liiite mer än hälften av min önskade viktnedgång. WOHO! Mitt mål är att vara under hundra innan skolan börjar 2 september. Det borde jag klara!

Nu när det är sommarlov har jag Ä N T L I G E N tid att läsa igen. Och som jag läser. Först var det The age of miracles, sedan Pandemonium (uppföljaren till Delirium), sedan Looking for Alaska av John Green (som även har skrivit världens vackraste sorgsnaste bok, The fault in our stars). Och nu är det Eleanor & Parkav Rainbow Rowell. Jag har läst ungefär 50 sidor i denna bok och är redan frälst. Vilken fantastisk, underbar, söt, charmig, udda liten bok. Jag fullkomligt älskar hur Rainbow Rowell lyckas skriva en ungdomsbok om något så klyschigt som kärlek, men skriva om det på ett helt eget sätt. Dessa meningar till exempel, som beskriver stunden när den hela huvudkaraktären blir kär i den andra: 

 

 

 

Viktnedgång sedan innan resan: 2 kg! 
Fantasktiskt, då jag ätit mycket onyttigare än jag gör hemma hos mig och provat allt det där jag velat prova. Har dock även varit ute och sprungit 5-6 ggr under resan också. Det har nog hjälpt. Använt min nya couch to 5k-app som jag fick tips av en annan gbp-bloggare om. Fantastiskt verktyg! Trodde aldrig att jag skulle kunna springa. Men nu tycker jag att det är kul. Jag ska ut idag. Dock är jag nervös för jag har inte sprungit i min stad ännu, som är större än Södertälje och som jag känner mig lite nervös över att bara gå ut och visa alla hur en riktig tjockis joggar i. Men jag måste övervinna min rädsla om jag ska kunna börja springa och kämpa för att nå de där 5 kilometrarna, det vet jag ju. Har beställt skor också, så jag måste ju. Jag VILL ju. Det är min dröm att kunna springa en längre runda utan att gå alls, och jag har en bit kvar men jag är på väg!

Efter 2,5 veckor hos familjen är jag nu åter i min lägenhet. Det är härligt! Har testat äta det mesta där hemma som jag inte vågat innan. Kebab med bröd - gick bra om jag inte åt så mycket av brödet utan mer kebab och sallad. 70% choklad, går bra i små mängder men sen mår jag illa och kallsvettas. 86% är dock godare. Naturgodis, samma sak där, i små mängder går bra. Äppelpaj går också bra, hembakad. I små mängder med lättglass till.

Har även fått en sjukt bra smoothiemaskin i present.
Mix & Go heter den. Sjukt praktisk och lättdiskad och bara allmänt superbra! Rekommenderas om du, precis som jag, är helt frälst i smoothies som mellanmål. Min favorit just nu består av banan, fryst mango, grekisk yoghurt, kvarg, proteinpulver med chokladsmak, kakao, carobpulver, mesquitpulver, lucumapulver och några droppar stevia med smak av english toffee. SUPERGOTT! Godis, men utan socker och med massa superpulver som ska få mig att må bra och bli piggare. Underbart.

På måndag är det 6 veckor sedan operationen. Jag byter vägdag till lördagar för det är så satans krångligt att komma ihåg vågen på stressiga måndagar. Nu har jag inte vägt mig sedan i torsdags förra veckan, men jag har inte skrivit det till er så för er är det sedan i måndags förra veckan. Alltså nästan två veckor. Då vägde jag 116.3, och idag väger jag 112.4.

Viktnedgång sedan förra gången alltså: 3.9 kg!
Total viktnedgång sedan 6 feb och flytstart (halvtidsflyt, men det var ändå där min resa startade): 31.2 kg!
BMI då: 50.9
BMI nu: 39.8
Nedgång BMI-enheter: 11.1

JAG ÄR SÅ GLAD! Mitt BMI är under 40! På stadig väg mot under 30 då jag inte längre lider av fetma, utan bara övervikt. Åh, och när jag kommer under 100 kg. Som jag ska fira. Jag firar idag med förresten, med tacomiddag och cola zero! Härliga lördag.

Idag är det 4 veckor sedan min operation och jag var på 6 veckorskontrollen i Simrishamn för de är lite kassa på matematik ;) Nejmen, jag åker till Sthlm en vecka och sen börjar jag jobba nätter så idag var den enda dagen som passade på lång tid. Dietisten var nöjd med mig. Jag måste dricka mer vatten, men det visste jag ju redan. 

Sedan den 6 februari har jag minskat 11 cm över buken och 19 cm vid höften. Det är alltså precis som jag förutspått att jag inte krympt så jättemycket över min bredaste punkt, men just där alla mina kjolar sitter har jag minsann märkt att jag krympt en del. Allt trillar ju av! 
Sedan operationen för 4 veckor sedan har jag gått ner 9 kg, och sedan 6 februari 27 kg. Jag är grymt nöjd! 

Ibland, när man försökt äta lite olika maträtter och allt verkar fastna i matstrupen efter några tuggor och man känner sig osugen på precis allt, då kan man fasiken fundera på om den här operationen var en bra idé egentligen. Jag vet att det kommer bli bra sen, men ibland tar ju tålamodet slut. Det måste helt enkelt bli bra. Min magsäck är ny. Jag måste ge den tid.

Men när det just under såna här dagar är folk i facebookgrupper som skriver att de har BMI 32 men tänker betala för sin egen op för att de inte kommer bli beviljade annars och de undrar om de verkligen ska operera sig, och de flesta är så himla positiva i sina svar. Då funderar jag alltså. Jag har också bara träffat människor som är nöjda, och jag misstänker att jag också kommer att bli nöjd om några veckor eller månader. Men just precis nu känner jag att jag absolut skulle rekommendera en person med BMI 32 att spara sina pengar och istället lägga en tiondel av summan på ett bra gym och en bra hälsokokbok och bara köra. Man måste ändå lägga om hela sin livsstil, och då kan man lika gärna prova en sista gång att göra det själv. För det är fan ingen dans på rosor det här heller. Och då var jag ändå rätt jävla påläst och beredd på detta, och ändå säger jag att fasiken vad det kan vara tufft i början. Det är inte alltid kul, det är allt jag säger.

Men som tur är minns jag hur jag mådde innan, och hur det än är med förlorad matlust och rätt mycket matkrångel för tillfället så är jag av med 25,6 kg och känner mig mycket lättare och starkare och vet att det här är rätt för mig. Jag behövde den här hjälpen, för jag själv hade gått ner en massa flera gånger själv men slutade ändå på 143 kg den där dagen i februari. Och dit ska jag ALDRIG igen.