minvagner.blogg.se

Dålig uppdatering, jag vet. Har varit i skolan för ovanlighetens skull. Sjukt lite föreläsningar i den här kursen och det känns som att man är ledig jämt. Men igår hade vi faktiskt heldag. Kors i taket. Det var faktiskt rätt kul. Saknar dock att gå med hela klassen. Nu är vi 8 pers från min klass som läser denna kurs och det är lite tomt. 

 

Hur som helst, igår var jag på vårdcentralen. Jag har fått en ny läkare för min gamla har slutat och den här nya var ett praktarsle rent utsagt. Det var det värsta bemötandet jag varit med om. Han började med att dumförklara mig för att jag kommit dit för att jag hade varit hos läkaren i oktober förra året och kollat mina värden och doser. Så förklarade jag att det var för att dosen höjdes i oktober och jag blivit tillsagt att komma och kolla om allt stämde efter några månader. Då sa han någonting om att det inte var så mycket dosen höjts ändå, och att höga värden av (insertläkarspråkhere) ändå används som bantningsmetod (höjden av fräckhet!) i USA. Jag frågade om han alltså menade att han på allvar tyckte att jag inte skulle ta prover, och då sa han att "Eh JO, det tycker jag verkligen att du ska!". Inuti mitt huvud skrek jag: VADTJAFSARDUFÖRDÅDITTNÖT?!?!?! Men utanpå sa min mun helt snällt att "Hehe, tänkte väl det..." 

 

Efter en stund tar han upp detta med gastric bypass-operationen och frågar lite spydigt om jag är helt säker och har testat allt annat. Jag svarar ja, och han säger: "Har du provat Xenical?" "Nej, allt utom det då" säger jag. "Ja, för du vet, dom brukar vilja att man har provat ALLT". Inuti mitt huvud: Jag VET det, som det står framför dig på datorskärmen så HAR JAG REDAN FÅTT OPERATIONEN. Men jag sa: "Jo, fast nu är ju allt redan klart. Jag opereras i maj." Här börjar hans ca 20 minuter långa föreläsning om hur gbp-operationens biverkningar (som han verkar läst om i Nalle Puhs äventyr eller något för de var helt osanna, bl.a. att man aldrig kommer att kunna känna smaken av maten igen), hur man kommer att skratta åt gbp-operationerna om 35 år, hur kirurgerna inte vet vad de håller på med. Någonstans under föreläsningen pausar han, tittar på mig uppifrån och ner och säger "Du kommer inte att kunna äta normalt, det vet du va? Och du gillar väl mat?!" Jag mumlar något om att jag knappast åt normalt innan den här processen drog igång heller, men han maler vidare om att två personer i veckan läggs in på akuten med komplikationer från "de där operationerna". Sedan går han över till att föreläsa om att jag är felmedicinerad (detta är alltså medicin jag fått från karolinska när jag var typ ett år)...

 

Behöver jag nämna att jag ska byta vårdcentral?